Rune Sjölund vid sin mila.

Rune Sjölund och Dick Öhman, från Vistträsk, är mästare på att bränna kolmilor.
I lördags satte de fyr på 14 kubikmeter björkved. På måndag har den förvandlats till den finaste grillkol.

– Jag började bränna kolmilor redan som 10-åring när jag följde med min pappa, berättar Rune Sjölund, 74, från Vistträsk.

Berättardags i skogskojan. Kolarna Dick Öhman ( i hatt) och Rune Sjölund i samspråk med Lars Grahn, Anna-Stina och Karin Wikström.

Så Sjölund och Öhman är två herrar med unika kunskaper om ett gammalt hantverk som en gång var så betydelsefullt.
– Då tillverkades kol för både industrin och lok, säger Sjölund och förklarar sedan hela processen med kolmilor.
– Det gäller att förbränna björkveden i stort sett utan syre.

Rune Sjölund fick en uppskattande kram för sitt arbete av Eva Gradin, etnolog vid Norrbottens museum.

Det märks att han besitter stor kunskap.
Egentligen hade Sjölund bestämt sig för att sluta bränna kolmilor förra sommaren.
– Men jag kunde inte hålla mig borta när de bad om min hjälp. Jag brukar också bränna en mila vid mitt bardomshem i Skogshult varje år.

Dick Öhman och Lars Grahn hade många gemensamma minnen att prata om

På måndag har milan vid Storforsen brunnit klart. Då ska kolen brytas i lagom stora bitar och förpackas i säckar.
– Då brukar man bli svart, säger Rune med ett skratt.

Joakim och Lennart Långström kan konsten att tillreda riktig skogshuggarmat.

Alldeles intill milan stekte far & son, Lennart och Joakim Långström, ”Slobben” och kokade väldoftande kaffe över öppen eld.
– Slobben har byggt vår svenska välfärd, säger Lennart och berättar sedan en skröna om pizzans tillkomst.
– Den skapades sedan en italienare besökt de svenska skogarna och provsmakat skogshuggarmat. Han tog receptet på Slobben med sig till Italien men kompletterade den med fyllningar av olika salg.
Vola!!! Så var pizzan född.

Gott, tyckte Josefine Lundmark -Åström från Åbyn när hon provsmakade Slobben

– Slobben är ursprunget till mycket, skrattar Långström.
Tro det den som vill 🙂
Hela helgen finns milan till beskådning. Under kvällstimmarna kanske Sjölund och Öhman får tillfälle att nynna på Dan Anderssons visa: ”Jag väntar vid min mila medan timmarna lida, medan skogarna sjunga och skyarna gå”.
TEXT OCH BILD: TONY BERGLUND