Boliden har begärt en förlängning av undersökningstillståndet i Laver.
– De vill gå vidare med undersökningarna och det betyder att området är intressant, berättade Åsa Persson (bilden) från myndigheten Bergsstaten, när hon besökte Företagarfrukosten på Fluxen under fredagen.

Hon visade också en karta över fler områden runt Älvsbyn där mineralfynd väcker intresse och där undersökningstillstånd beviljats (se karta och klicka på bilden så blir den större).
Bergsstaten är en av Sveriges äldsta myndigheter som grundades redan på 1600-talet och har sitt ursprung i Generalbergsamtet som drottning Kristinas förmyndarregering den 14 februari 1637 gav fullmakt och så kallade instruktioner.

Generalbergsamtet bytte snart namn till Bergskollegium. Bergskollegium hade ute i landet bergmästardömen i vilka bergmästaren utövade tillsyn över bergsbruken och de leddes internt av en president. Dessa bergmästardömen kallades också bergstaterna.
När Bergskollegium lades ner, fanns behovet att organisera den statliga tillsynen av bergsbruken kvar, men bergmästardömena bytte namn till distrikt. Dessa distrikt slogs samman, och uppgick 1974 till två.
1998 slogs dessa samman efter riksdagsbeslut, och Bergsstaten grundades med huvudkontor i Luleå och filial i Falun. Bergsstaten upphörde att vara en egen myndighet den 1 januari 2009, då den blev en del av SGU – Statens geologidska undersökningar.
– Men SGU har ingenting med våra beslut att göra. Vi följer minerallagen och tar våra beslut därefter, förtydligade Åsa.

Hon betonade att syftet med minerallagen är att underlätta utvinning av metaller och mineral.
– Vad hade Sverige och Stockholm varit utan våra gruvor? undrade hon och visade ett atnal bilder på vilka produkter som kommer från råvaror under markytan.
Rätten till mineraltillgångar har länge varit  särskilt reglerad i lagstiftningen. Den byggdes upp för att stödja och reglera utvinningen av de metaller som först började brytas i Sverige, det vill säga främst järn och koppar.
Innan minerallagen trädde i kraft reglerades rätten att att utnyttja mineraltillgångar enligt tre olika system, nämligen inmutningssystemet, koncessionssystemet och jordäganderättssystemet.
Inmutningssystemet innebar i princip att den som först anmälde att han vill utnyttja en fyndighet fick rätt till denna. Systemet låg till grund för gruvlagen (1974:342).
Enligt gruvlagen beviljades inmutningsrätt av bergmästaren. Den som fått sådan rätt (inmutaren) fick inom ett angivet område utföra undersöknings­arbete i fråga om inmutningsbart mineral. Om inmutaren ville bearbeta en fyndighet hade han rätt att få sig anvisat ett arbetsområde för detta, ett så kallat utmål.
Principen för koncessionssystemet var att rätten att undersöka och bear­beta en fyndighet uppläts efter fri prövning av staten. Systemet gav därmed ett starkare samhällsinflytande än inmutningssystemet. Bestämmelser om koncession fanns i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter. Koncession enligt den lagen meddelades som undersökningskonces­sion eller bearbetningskoncession. Koncession beviljades endast den som från allmän synpunkt befanns lämplig.
För mineral som föll utanför de nämnda lagarna gällde jordäganderättssystemet, som innebar att rätten till mineralfyndigheter tillkom jord­ägaren.
Minerallagen trädde i kraft den 1 juli 1992 och ersatte då gruvlagen, lagen om vissa mineralfyndigheter och lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m. m. Den nya lagen bygger på koncessionssystemet men har starka inmutningsrättsliga inslag.

Många intresserade lyssande till Åsa Perssons beskrivning av myndigehten Bergsstaten och minerallagen. Extra spända var de närvarande på att få höra om vad som händer i Laver.

I dag har inmutningar ersatts av undersökningstillstånd. Ett sådant gäller i tre år.
– Varje år beviljar vi runt 250 undersökningstillstånd. Av den är det ytetrst få som leder till koncession för bearbetning. Förra året beviljade vi fyra koncessioner, berättade Åsa.
Intresset för Sverige är dock stort. Inte minst från utländska prospekteringsbolag. Och behovet av nya fyndigheter är stort. Därför har priset på exempelvis järn och guld femdubblats under de senaste tio åren.
Det göra tt även gamla övergivna fyndigheter åter är intressanta.
Boliden försöker sedan några år tillbaka kartlägga fyndigheterna runt gamla koppargruvan i Laver. Priset på koppar har stigit med 400 procent sen 2001.
Bättre teknik och nya teorier om var malmkroppen i Laver ligger skapar också förhoppningar om en ny gruvbrytning.
–  Boliden har nyligen begärt en förlänging av udnersökningstillståndet vilket i sig är en god nyhet. Det visar att hittills gjorda provborrningar gett intressanta fynd som gör det mödan värt att gå vidare, menar Åsa.
TEXT: TONY BERGLUND
FOTO: STERLING NILSSON