Sofie ”Soff” Andersson började varje skoldag på gymnasiet med en grogg för att orka med.
Då visste ingen att hon led av ADHD och Tourette.
I veckan föreläste ”Soff” om sin sjukdom för en stor publik på ABF i Älvsbyn (se även inslag från Nordnytt ovan).

I tre dagar har nu allmänheten bjudits in till psykiatrins vecka i Älvsbyn. Den tredje och sista dagen avslutades med en föreläsning om att leva med ADHD och Tourette. Gästföreläsare var Sofie ”Soff” Andersson som  har fått kämpa efter sin diagnos för att acceptera den och finna ro.

Efter att ha blivit välkomnade utav Kerstin Backman från ABF startade Sofie Andersson sin föreläsning om hennes liv och hur det har varit efter att ha fått sin diagnos. Publiken på dryga 40 personer fick följa Sofies färd från de första skolåren till nutid.

Under de första skolåren hade Sofie svårt för att läsa och skriva, hon fick glasögon fastän synen var perfekt, utan att det gjordes någon undersökning om Sofie led av dyslexi.

Till fjärde årskursen fick klassen en lärarinna som visade sig vara en sadistisk kvinna. Hon mobbade alla de barnen som var bråkiga eller som det gick dåligt för, detta ledde till att Sofie började mobba de som var mindre och svagare för att få avreagera sig.

Turligt nog fick lärarinnan sluta och hon blev placerad på en annan skola, trots att detta inte är den första klassen som fått lida genom åren.

Vid slutet av högstadiet hittade Sofie alkoholen och festandet började, vilket ledde till att betygen blev lidande. Sofies stora dröm var att bli skådespelerska i Hollywood, men med sina dåliga betyg lutade det åt att gå om nionde klass.

Så Sofie började råplugga, men samtidigt så festades det på för fullt. Men efter att ha fixat upp betygen tog sig Sofie in i Luleå på estetiska programmet.

Detta var en chans att starta om på nytt, komma bort från Boden där allt skit fanns. Sofie kom till en bra klass med härliga kompisar. Men efter ett tag, när inriktningen skulle väljas, valde hon dans som inriktning och inte skådespelare, något som hon egentligen inte ville.

Men hon började att dansa, och inte långt efter det hade Sofie gjort en egen slogan som löd ”Jag dansar aldrig nykter”, detta för att varje dag innan skolan drack hon en grogg för att orka med dagen.

Men så flöt tiden på i skolan och det började närma sig studenten. Och två dagar innan den stora dagen fick hon diagnosen svår damp och autism. Sofie kände att detta var slutet, skolan skulle sluta, alla kompisar skulle flytta och diagnosen som dök upp.

Så kom studentdagen och Sofie fick mottaga ett stipendium för sitt duktiga jobb i skolan.
– Jag gick hem med stipendiumet i ena handen och diagnosen i andra handen, sa Sofie.

Detta ledde till att Sofie började stordricka och planerade in ett självmord. Men som tur var kom polisen förbi en natt när hon var full och försökte ta sig hem. Sofie sa att hon snart kommer att begå självmord, vilket ledde till att hon fick följa med till stationen och prata med en läkare. Detta resulterade i att hon blev tvångsomhändertagen och lades på psyket i ett par veckor.

Efter att ha fått komma ut från psyket, så har Sofie varit med om en rad olika händelser; hon flyttade tillbaka till Boden, skaffade en god vän vid namn Kicki som stöttar henne i vått och torrt, tog körkortet, tog taxikortet och började arbeta som taxichaufför samt så fick hon diagnoserna ADHD och Tourettes.

Idag är Sofie 28 år och arbetar fortfarande som Taxichaufför, ett jobb som hon stortrivs med. Sofie är även aktiv i intresseorganisationen ”Riksföbundet Attention”, en organisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD/Tvångssyndrom.

Sofie är även ”Attityds ambassadör” och far runt till olika skolor och andra ställen och föreläser gratis om sitt liv och sin diagnos. Detta vill Sofie och Attention understryka, då elever och lärare på skolorna behöver informeras om diagnosen.

Sofie äter äter i dag Centralstimulantia, en amfetaminbaserad medicin mot ADHD. Denna medicin gör att man blir lugn och koncentrerad.
Föreläsningen var intressant att lyssna på, Sofie var en fantastiskt bra föreläsare som fick med publiken från start till slut.

TEXT OCH FOTO: ROBIN NILSSON