Först ut på agendan var PRO som berättade om sin verksamhet, samt om läkemedel och vad man bör göra för att dra ner på dom olika mediciner som oftast för med sig en rad olika biverkningar.

– Koll på läkemedel kan man göra själv. Man håller koll på biverkningarna, berättar Inga-Britt Nyberg från PRO.

Alla mediciner har åtminstone en biverkning, en av Inga-Britts mediciner har 33 biverkningar. Biverkningarna kan vara huvudvärk, trötthet, klåda, urindrivande, allergisk chock och även till och med impotens. Oftast behövs inte medicinen, eller så finns det en bättre medicin att byta till, därför vore det klokt att ta kontakt med en läkare för att rådfråga denne om sina mediciner. Men man kan även höra med någon man känner om denne har någon koll på läget, erfarenhet väger mycket.

– Mår vi inte bra av medicinen måste vi strida för att få rätt, säger Inga-Britt.

Inga-Britt berättade om en egen erfarenhet av biverkningar där hon tog medicin som gav henne huvudvärk. Men efter att ha fått byta medicin vart allt mycket bättre. Vilken medicin man får beror mestadels på vad priset ligger på. Den medicin som är billigast är den som säljs.

Till sin hjälp kan man använda ”Okloka listan”, vilket är en lista som SPF och PRO har sammanställt där dom har listat olämpliga läkemedel för äldre. Listan går att ladda ner gratis som PDF-fil på PRO:s hemsida. 

Efter att PRO tackat för sig var det Reumatikerföreningens tur att berätta om sin förening och om reumatism. Drygt 1 miljon människor i världen lider av någon form utav reumatism. Reumatism är ett tillstånd där man oftast har ont i lederna då brosket förstörs. Ena dagen mår man bra, andra dagen kan man må riktigt dåligt.

– Det är en väldigt jobbig och besvärlig sjukdom, berättar Vanja Nordlund från Reumatikerföreningen.

Reumatikerföreningen i Älvsbyn startade 1993. Huvudkontoret ligger i Stockholm och i dagsläget finns drygt 50 000 medlemmar. Varje år har föreningen ett huvudtema, detta år är temat ”Kunskap som lindrar”. För 10 år sedan började man forska mer i dom reumatiska medicinerna, detta tack vare medlemmarna som samlar inte pengar till bland annat just detta.

Upptäcker man reumatism snabbt i tidig ålder kan man ha den turen att man blir fullt frisk, därför tycker Vanja att om man misstänker att man har reumatism bör man uppsöka kunnig läkare för att fastställa om man har fått diagnosen eller inte.

Nästa föreningen under dagen var Hjärt- och lungsjukas förening. Sven-Ove Lundberg berättade om deras förening som i slutet av 2011 hade 511 medlemmar. 

Föreningen flyttade för drygt ett år sedan från Storgatan till Lomtjärnsgatan på grund av att hyran var för hög. Efter flytten var föreningen rädda för att folket skulle sluta hitta till dom, något som var långt från sanningen då dom hittills har haft drygt 1800 besök i den nya lokalen.

Föreningen anordnar olika aktiviteter, som kortspel och yoga. Men den populäraste aktiviteten är bowling där 62 aktiva medlemmar deltar. Föreningen är aktiv inom bowlingtävlingar och far ofta och tävlar. ”Hälsans Stig” är även en sak som föreningen hjälpt till att fixa, en populär rutt i Älvsbyn på 4,5 kilometer.

Efter Sven-Oves information tog Anders och Elly Markström över och demonstrerade Hjärt & Lungräddning, hur man genomför en sådan på bästa sätt. Även hjärtstartern demonstrerades. Hjärtstartern är en liten portabel låda som innehåller allt som behövs för att starta ett hjärta, dock så är Hjärt & Lungräddningen väldigt viktig att genomföra innan man kopplar på hjärtstarten.

– Man bör kunna just det här om Hjärt & Lungräddning, tycker Anders och Elly.

Kostnaden för en hjärtstarter ligger på drygt 12 000 kronor och finns för närvarande på Forum, Konsum, ICA  samt i föreningens lokal. En till kommer snart att finnas i Älvsby Församlingsgård.

Inga Berglund, Marianne Rosengren och Stig Söderström från kommunen kom och informerade om de bostadsanpassningsbidrag och trygghetslarm som man kan söka hos dom. 

Bostadsanpassningsbidrag är pengar man kan söka för att bygga om i hemmet för att anpassa det på bästa sätt så att man slipper flytta ifall man åkt på ett bestående handikapp. Men för att ett beslut ska tas krävs ett intyg från läkaren om det handikapp man har. Sedan skickas kontrollanter ut för att fastställa om vad som bör göras för att det ska bli bra och formas efter den boendes behov.

Marianne Rosengren informerade om det trygghetslarm som man kan beställa från socialkontoret. Man får ett band som man her antingen runt armen eller halsen. På detta band finns en knapp som man lätt kan trycka ifall man råkat ut för en olycka, till exempel om man har ramlat och tar sig inte upp. Då sänds en signal till södra Sverige som sedan skickar ut någon från hemtjänst som hjälper en.

– Målet med ett larm är att man ska känna sig trygg i sitt hem, säger Marianne.

Ett larm ligger på 138 kr/månad, förutom om man har hemtjänst för då blir det gratis.

Men hur går det om dörren är låst? Det är en fråga som Stig Söderström lätt kan besvara. Man kan beställa ett nyckelfritt trygghetslarm. Då installeras en mackapär i dörren som gör att hemtjänsten kan öppna dörren med sin mobiltelefon. All information skickas till en huvuddatabas. 

När hemtjänsten kommer för att öppna dörren använder sig denne utav sin mobiltelefon för att ta emot en kod som på sin tur skickas till mackapären som öppnar dörren, varje gång skickas en unik kod. Likadant är det om man bor i ett hyreshus och ytterdörren är låst.

TEXT OCH FOTO: ROBIN NILSSON