Denna fråga togs upp på tisdagskvällen då LRF lokalavdelningar i Piteå, Hortlax, Norrfjärden, Älvsbyn och Norra Skogsägarna, bjudit in Björn Galant, expert på allemansrätt och infrastruktur hos LRF till Folkets Hus i Sikfors till ett kvällsseminarium.

Ett drygt femtiotal åhörare fanns på plats då Nina Olovsson från LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) hälsade Björn Galant, expert på allemansrätt och infrastruktur hos LRF att föreläsa om ”Allemansrätt – Var mans rätt?” vid detta kvällsseminarium.

Att ämnet var intressant och lockande märktes rätt fort då Björn Galant började med att definiera vad ägande- och allemansrätten är, samtidigt som man kände att de närvarande mest repressenterade de som har äganderätt till jord- och skog.

Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Det är därför angeläget för oss alla att slå vakt om denna urgamla sedvana, inte minst genom att tillämpa den med omtanke.

Men osäkerheten om vad allemansrätten innebär är ofta stor. Svensk lagstiftning nämner endast mycket övergripande allas tillgång till och ansvar för naturen.

Allemansrätten har de flesta svenskar rätt så bra grundkunskaper om, men då det sedan gäller att tillämpa den då blir osäkerheten stor. Detta kan tillskrivas att allt är mycket övergripande om vad Allemnasrätten är, sedan är det andra lagar som reglerar hur den tillämpas och att totalt så finns det väldigt få domar med prejudicerande fall.

Lagrummet är inte så lätt att tolka. För vad betyder: Olovlig väg, Olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, Tomt, Plantering, Andra ägor, Skyltar, Stängsei o.s.v.

Inte heller här känner alla myndigheter och domstolar till hur det tolkas.

Senaste åren har den ökade mängden av Motorfordon som fyhjulingar, Snöskotrar och Bärplockningsföretag skapat ännu fler frågor som måste utredas. För att tolkning, lagstiftning, straffansvar o.s.v blir bara mer otydligt.

Kanske skall Allemansrätt ses över, omarbetas och inte vara en urgamla sedvana som kan tolkas i det närmaste fritt utifrån egen (O-)kunskap.

Fakta: Allemansrättens

Rättigheter och skyldigheter
Vad allemansrätten i stort sett innebär är troligenkänt för de flesta svenskar. Det är den begränsade rätt var och en har att använda annans fastighet – mark och vatten – främst genom att färdas över den, åtminstone till fots, och under en kortare tid uppehålla sig där. Denna rätt gäller även om inte ägaren eller den som annars bestämmer över fastigheten har samtyckt till att marken används på sådant sätt. Men allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markägaren och andra fastighetens invånare tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada: hemfriden (i vidsträckt mening) och mark- ägarens ekonomiska intressen får inte kränkas.

Allemansrättens innebörd
Dessutom anses att den som rör sig i skog och mark också på andra sätt är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning – till växt- och djurliv lika väl som till andra människor i närheten, bland annat andra som ägnar sig åt friluftsliv. Den nya miljöbalken föreskriver att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”

Vill du läsa mer så finns ”Allemansrätten – Vad säger lagen” som han laddas ner från Naturvårdsverket hemsida. Här!