Omslaget till Per Jensens bok ”Hur mår maten? Djurhållning och djurskydd i Sverige”, får symbolisera detta inlägg.

Förra året fick länsstyrelsen i Norrbotten drygt 400 anmälningar om bristande djurhållning. Alltså i snitt mer än en anmälan om dagen. De gäller mestadels sällskapsdjur.

– Bland de anmälningar som vi får in så gör vi en prioritering. Prioriteringen handlar om att anmälningar som vi bedömer vara allvarliga ska kontrolleras så fort som möjligt. I andra fall skickar vi ett brev och meddelar att djurhållaren ska höra av sig till Länsstyrelsen, berättar Erika Johansson, chef på djurskydds- och veterinärenheten.
Många anmälningar, nära fyra av tio, visade sig dessbättre sakna grund.
– Andelen obefogade kontroller till följd av anmälan var knappt 39 procent. Det visar att vi måste fortsätta utveckla metoder för att prioritera bland anmälningarna och vilka frågor som ställs till den som anmäler, för att kunna använda resurserna där de behövs.
Under 2014 fortsatte länsstyrelsen fortsatt att fokusera på förebyggande arbete och ett gott bemötande.
– Arbetet med att utföra rutinkontroller har fortsatt ungefär som tidigare år. Det förebyggande arbetet är viktigt och får inte prioriteras ner säger Erika Johansson.
Totalt utfördes 274 djurskyddskontroller under 2014. Rutinmässiga kontroller har i huvudsak utförts på verksamheter som håller får och nötkreatur.
Antalet beslut om att djurhållaren ska åtgärda brister i djurhållningen har ökat något sedan 2013. Åtalsanmälningar, ärenden eventuella brott mot djurskyddslagstiftningen misstänks har också ökat. 15 ärenden lämnades under 2014 över till åklagare för utredning.
Hälften av åtalsanmälningarna gäller får och nötkreatur, de övriga rör sällskapsdjur och hästar. Antalet beslut att omhänderta djur varierar stort från år till år men under 2014 noterades en fördubbling jämfört med 2013. De flesta omhändertaganden gäller förvildade katter eller katter där ägare saknas.
Under året har samtliga länsstyrelser genomfört en brukarundersökning. Inom området djurskydd har undersökningen riktat sig till dem som varit föremål för rutinkontroll. Resultatet av brukarundersökningen visade att Länsstyrelsen i Norrbottens län hade det högsta värdet i Nöjdindex (NI) jämfört med övriga länsstyrelser.
-Detta tror vi beror på att Länsstyrelsen fokuserat på bemötandefrågor, information och förebyggande arbete vid rutinkontrollerna. Vi tror att kontrollen blir effektivare om den bygger på dialog och förtroende mellan djurhållaren och Länsstyrelsen, avslutar Erika.