Lördagskvällens kraftiga jordskalv kan ha orsakat sättningar i både vattenkrafts- och gruvdammar. Det säger May-Britt Öhman, forskare i dammsäkerhet vid Uppsala Universitet, till Norrbottens-Kuriren.

Hon hörde själv av sig till tidningen efter att ha läst om skalvet på Facebook.
– En damm ska inte brista av ett sådant här skalv, men det kan bli sättningar som inte märks på en gång. Men de märks i efterhand och då kan det börja hända saker, förklarar Öhman och fortsätter:
– Om det blir en sättning och vatten strömmar igenom hela tiden, så blir det en försvagning. Vi har bara jorddammar i Sverige. Sättningar kan förstärkas i efterhand och kan påverka vilket på sikt innebär en påfrestning som på sikt leder till dammbrott. Jag vill inte alarmera, men det är viktigt att tänka på sådant här. Att allmänheten ställer frågor hur man jobbar med att säkra dammarna.

Det är inte bara vattenkraftsdammarna som behöver undersökas enligt Öhman.
– Vi har ju gruvdammarna i Pajala och Malmfälten Alla stora vattenkraftsdammar här är i inlandet, men vi har också Aitik (Boliden). De ska klara det här. Ett jordskalv kan upplevas som inte något större problem, men strukturerna och vattenflöden kan påverkas av sättningar och de åldras också.

Reynir Bödvarsson, vid seismologiska institutet, konstaterar att Norrlandskusten är extra hårt drabbad av stora skalv.

– Senast vi hade ett liknande skalv i det här området var 2010, då landade den på 3,6. Men det är sällsynt att de förekommer, säger Reynir Bödvarsson, till tidningen Norran.

Lördagens skalv uppmättes till 3,9 på Richterskalan. Att skalv förekommer längs Norrlandskusten kan ha flera förklaringar.

– Det beror på komplexa strukturer. Jordskorpan är inte homogen, och heterogeniteten gör att skalv förekommer oftare. Landhöjningen, som pågått sedan istiden, spelar också en viss roll i samspelet med platoniska plattor vilket gör att rörelse i marken följer.

Skalvet kändes från Arvidsjaur i väst till Finland i öst och från Gällivare i norr till Umeå i söder.

– Det var ett skalv på flera hundra kilometer i olika riktningar. Skalv har aldrig en jämn utstrålning åt alla håll utan följer riktningar beroende på hur sprickan rör sig.