Pugh Rogefeldt fick stora delar av publiken vid Storforsens naturscen att dansa i kvällssolen på lördagskvällen. När hans gamla hits radades upp hade många svårt att sitta still.

Bildextra, Foto: Sterling Nilsson (Fler bilder uppdateras efterhand)

Den preliminära publiksiffran är 723 betalande lyssnare. Pugh började med att charma alla närvarande genom att berömma platsen.
– Helt fantastiskt! Det här är nog den vackraste scenen jag spelat på.

Innan Pughs trio äntrade scenen värmde Piteågruppen Röde & Rått upp publiken. Först genom ett slags musik-quiz som lättade upp stämningen. Detta följdes av en show i typisk Röde & Rått-stil.

Röde & Rått

Strax efter klockan 20:00 intog Pugh, Mikael Lyander (trummor) och Hasse Tholin (bas) scenen.  Trion från Gotland inledde också med toner från ön som något överraskande följdes av ”Marion”.

-Under vårt soundcheck kom två pojkar i 10-årsåldern fram och önskade den. Lite överraskande låtval av så unga. Vi ska försöka framföra den på bästa sätt, förklarade Pugh och leverade låten om den jättelika grävmaskinen Marion som användes vid kraftverksbygget i Messaure i Lule älv.

Sedan bjöd trion på ”Visan om Bo”, ”Har du sett vår kommunale man”, ”Het”, ”Guldgruvan” (med Pugh ensam på munspel) och Pughs hit fråm tiden med Grymlings ”Mitt bästa för dig”. Då tände publiken till på allvar. Det blev allsång och många hade svårt att sitta stilla. En del tog sig faktiskt upp på scenen.

”Kajans sång”, ”Sist in först ut” hann avverkas innnan nästa allsång ekade mellan klipporna vid Storforsen i form av låten ”Om vi alla tar i”.

Temperaturen steg ytterligare när ”Dinga linga Lena” och ”Hog Farm” avslutade ordinarie set. Som extranummer valde Pugh ”Bolla och rulla fram”, samt ”Jag är en liten gosse” som han skrev tillsammans med Bernt Staf.

Men det var inte tillräckligt enligt publiken som ropade efter ”Små lätta moln”.

– Denna låt har jag inte spelat på 20 år eftersom jag är så less på den, förklarade Pugh men föll för lockropen till publikens jubel.

Det lilla formatet, med en trio, är lyckat. Pughs rutin märks i mellansnacken. Han har publiken med sig från första stund. Musikaliskt är han säkert uppbackad av Tholin på elektrisk kontrabas och Lyander som taktsäker vägvisare bakom sina trummor.

Hela konserten känns väldigt äkta. Okej att någon ton blir fel ibland. Men det var ju live, vilket inte gick att ta miste på.

Lördagens evenemang på Storforsen var värd en ännu större publik.