En gruva i Laver skapar 3 360 nya jobb i Fyrkanten
Med Aitik som förebild skulle ett dagbrott i Laver skapa 3 360 nya jobb.
– Att starta nya gruvor är ett enormt projekt. Än är det många pusselbitar som ska falla på plats. Men blir planerna verklighet är behovet av olika yrkeskompetenser stort, både under uppbyggnadsskede och drift, berättar Anders Forsgren, projektledare affärsutveckling för gruvbolaget Boliden AB.
Första fyndet i Laver gjordes redan 1929 när ett stenblock med koppar hittades. Det blev starten till gruvbrytningen på 1930- och 1940-talet.
Trots att gruvan stängdes redan 1946 har området fortsatt att vara av stort intresse. Boliden har prospekterat i omgångar runt Laver. Den senaste prospekteringen påbörjades 2009 då en större malmkropp men med lägre halter undersöktes.
”Gynnsam geologi”
Likheterna med Aitik utanför Gällivare är stora.
– Våra undersökningar visar på en volym kring en miljard ton med en kopparhalt på 0,22 procent plus lite ädelmetaller, berättar Anders Forsgren som medverkade på Boden Business Day i torsdags.
Stora områden är inventerade och hundratals borrhål gjorda. Totalt har 35 kilometer borrkärnor tagits upp. Det planerade gruvområdet i Laver har en yta på 5 000 hektar. Anrikningsverket får en yta tre gånger större än Globen.
Fler platser i Älvsbyn lär bli föremål för prospektering.
– Geologin är gynnsam men underprospekterad. Tidigare har insatserna mest koncentrerats i Malmfälten och i det så kallade Skellefteåfältet. Därför finns ett intresse att titta lite närmare på vad som döljer sig däremellan, säger Anders.
Hundra meter hög damm
Av tusentals objekt som Boliden tittar på leder dock endast ett fåtal till brytning. Men Laver är högintressant.
– Men än är det många pusselbitar som ska falla på plats som tillståndsprövningar och kopparpriser.
I dag importerar EU 90 procent av all koppar. Direktivet är att självförsörjningsgraden ska öka. Då krävs nya gruvor något som bör gynna Boliden i tillståndsprocesserna. Samtidigt finns ett motstånd från rennäringen och miljörörelsen.
– Att öppna en ny gruva är ett enormt projekt förenat med ekonomiskt risktagande, påpekar Anders.
Boliden kommer att behöva investera en bra bit över tio miljarder innan första kronan tjänas. För att komma åt fyndigheterna på en miljard ton behöver 300 miljoner ton gråberg flyttas i Laver. Dessutom kräver miljöarbetet stora insatser. Två dammar planeras, varav den nedströms blir hundra meter hög!
Ingen gruva före 2020
Har ni någon nytta av den tidigare gruvbrytningen i Laver?
– Ingenting.
Om man läser mellan raderna väcks ibland känslan att ni mörkar halterna av koppar. Är de högre än vad ni anger?
– Nej, det finns ett tydligt regelverk på hur halterna ska redovisas.
För några år sedan visade ni borrkärnan från ett av hålen. Då sa en geologiprofessor från Luleå tekniska universitet att just den kärnan innehöll mycket mer koppar än vad som angetts. Är det så?
– Ja, vissa prover kan innehålla mer koppar än andra (skratt), men totalt sett så gäller de värden vi angett.
Är en gruva realistisk före 2020?
– Nej. Än återstår mycket förberedande arbete. Det kommer att dröja fler år till.
Det sägs också att ni tittar på fler fyndigheter mellan Laver och Vidsel. Likaså mellan Vistträsk och Storsund. Är det så?
– Ja, hela området är intressant. Men det är en senare fråga. Vi vet inte vad som döljer sig under marken.
Vad säger du till dem som oroar sig över miljökonsekvenserna?
– Om gruvan i Laver blir verklighet kommer det att bli världens mest miljövänliga gruva, betydligt modernare och mer miljövänlig än dagbrottet i Aitik. Ny teknik skapar nya lösningar. Vi kommer att presentera ett genomtänkt system. Alla sjöar i området har lodats och alla vattenflöden granskats liksom grundvattennivåerna. Truckarna i gruvan blir förmodligen eldrivna och förarlösa.
”Alla yrkeskompentenser behövs”
En gruva kommer att skapa många arbetstillfällen.
– I Aitik har vi 700 anställda plus 200 underentreprenörer. En studie vi beställde visar att varje gruvjobb indirekt genererar ytterligare 4,8 arbetstillfällen.
Det innebär att en gruva i Laver, med Aitik som förebild, leder till 3 360 nya jobb i Fyrkanten, främst då i Älvsbyns kommun så klart.
– Vi är i behov av i stort sett alla typer av yrkeskompetenser, säger Anders.
Det som skiljer Laver och Aitik åt är förhållandet mellan malm och gråberg. För att komma åt fyndigheterna på en miljard ton behöver bara 300 miljoner ton gråberg flyttas i Laver. I Aitik är föhållandet 1:1. Alltså lika mycket gråberg som malm. Däremot är berget hårdare i Laver vilket kräver mer energi för att bryta.
83 ton guld
Analyserna av borrkärnorna visar att det även förekommer guld, silver och molybden dolt under markytan i Laver. Minst 83 ton guld, mer än 1 900 ton silver och hela 1,3 miljoner ton koppar kan utvinnas om gruvan blir till verklighet.
Men det kan som sagt var finnas mer. Ingen vet eftersom Boliden inte hittat något slut på fyndigheten.
– Vi är exalterade över fydnen i Laver, sade Lennart Evrell, Boliden VD, i samband med Bolidens bolagsstämma våren 2012.
Förre landshövdingen Per-Ola Eriksson gratulerade samma sommar Älvsbyn som länets fjärde stora gruvort.
Så vän av ordning undrar ju vilken information dessa herrar grundar sina uttalanden på. Ett vet vi dock, det är att Boliden som börsnoterat bolag inte får sprida uppgifter hur som helst. Så de officiella prognoserna är med största säkerhet mycket försiktiga för att inte skapa en hausse.
Fakta Laver:
Under 1930- och 1940-talet bröts koppar i Laver.
I samhället bodde under gruvdriften 350 personer.
Laver var (1936–1947) ett toppmodernt samhälle med fjärrvärme, rinnande vatten, vattentoaletter och elektriska spisar i varje hus. I gruvbyn fanns också simhall, biograf och ett modernt gatusystem.
När gruvan stängdes flyttades husen till olika orter och kvar blev endast gruvhålen.
Dagbrottet är numera en sjö med 25 meter i diameter och ett djup på 180 meter.
Nya fyndigheter i området plus moderniserad teknik och höga metallpriser har åter gjort Laver intressant för Boliden.