Snösvängen har en del kvar att göra enligt gammal visdom. FOTO: STERLING NILSSON

Denna vinter är redan snörik. Men mer är att vänta. Åtminstone enligt gamla sägner. Gammal visdom säger nämligen; ”Första blidan efter Trettondan har hälften av den snö som komma skall denna vinter”. Men det finns också goda tecken: ”På snöår följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö”, förkunnar Bondepraktikan. 

Många har redan tröttnat på snöskottning. Ändå är vi bara i början av januari. Många år brukar det vara snöfattigt långt in i december. Många vintrar ligger snötäcket väldigt tunt till jul. Skidbackar brukar få använda sig av konstsnö för att kunna hålla öppet.

Snökanonerna på Kanis behövs inte längre.

Så är inte fallet detta år. Tvärt om. Vi upplever, hittills, en av de snörikaste vintrarna på många år. Eller som Ulf Lundell sjunger; ”Snön faller och vi med en, långt, långt till sommaren”.

God sommar

Men ingenting ont som inte har någonting gott med sig. En snörik jul ger hopp om goda skördar. Detta förkunnar Bondepraktikan. ” Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska i denna månad bådar både storm och regn. Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter. På snöår följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt väder. Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk. Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år. Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det. En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren”.

På snöår följer rikt år, enligt Bondepraktikan..

Men ställ inte undan snöskyfflar och snöslungor. För enligt andra gamla visdomsord ska mycket snö falla även fortsättningsvis denna vinter. ”Första blidan (”skilja”) efter Trettondan har hälften av den snö som komma skall denna vinter”.

En ganska logisk reflektion. För en normalvinter faller den mesta snön under perioden slutet av januari till början av april. Den så kallade tunga, blöta vårsnön är ju ett av naturens egna knep att skynda på snösmältningen genom att göra snötäcket porösare och därmed mer snabbsmält.

Blåsig sommar

I år inföll Juldagen på en måndag. Det innebär enligt Bondepraktikan följande att vi har en bra vår och höst att se fram emot. ”Infaller Juldagen på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.

Gamla Bondepraktikan avslöjar följande:

Kall december med mycket snö lovar gott år. åska i denna månad bådar både storm och regn.
Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter.
På snöigt år följer rikt år. Mycket snö betyder mycket hö.
En ensam skata förkunnar elakt väder.
Grön jul, vit påsk, och en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk.
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år.
Ju närmare nytändningen kommer advent, ju sämre år bådar det.
En våt jul gör tomma visthus och tomma fat. är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Om bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.