Guldtacka från Boliden.

Älvsbyns kommunvapen består av en sol, vatten och berg. Men visste du att solen symboliserar en stor guldfyndighet som, enligt en skildring från 1500-talet, ska finnas i bygden?

Älvsbyns kommunvapen målat av Vladimir A. Sagerlund då han var heraldisk konstnär vid Riksarkivet.

Solen är en äldre kemisk symbol för guld, och används ofta i den betydelsen inom heraldiken (läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används).

Detta gäller i högsta grad för Älvsbyn. För enligt sägnen ska en större guldfyndighet finnas i kommunen. Detta anger prästen Olaus Magnus/Olaus Magnis i sitt 1500-talsverk Carta Marina som visar Nordens geografi.

kartan Carta marina.

Några bevis för fyndigheten finns inte men den har gett inspiration till Älvsbyns kommunvapen som i övrigt bär symboler för naturen i form av treberget och vågskuran.

Olaus Magnus, föddes 1490 i Skänninge och dog 1 augusti 1557 i Rom. Han var en svensk präst, titulärärkebiskop av Uppsala katolska stift, diplomat, humanist, etnolog och kartograf.

Guldfyndigheten i Älvsbyn fick Olaus Magni kännedom om under sin resa i nordligaste Sverige som han av Påvens ombud, aflatsmånglaren Arcimboldus, år 1518 beordrades att göra. Färden gick ända upp till Tornedalen och Finnmarkerna i Norge. Under resan, som avslutades först 1519, sålde Olaus avlatsbrev och skaffade sig kunskaper om kulturen i norr.

Då Gustav Vasa införde reformationen 1527 tvingades Olaus Magni och hans bror till landsflykt.

Olaus Magni begav sig till Venedig 1539 där han fick bo hos patriarken Hieronimo Quirino vilken intresserade sig för hans studier av Sverige. Genom patriarkens frikostighet och sitt goda minne kunde Olaus Magnus cirka 1540 skapa kartan Carta marina.

Brodern Johannes Magnus dog 1544. Samma år utnämndes Olaus Magnus av påven Paulus III till katolska kyrkans ärkebiskop i Uppsala. Vid det tridentinska mötet 1545 deltog han således som svensk delegat, och han hade föresatt sig att återinföra katolicismen i Sverige, men bodde kvar i Rom. Där utnämndes han av påven till föreståndare för Birgittahuset i vilket han startade ett tryckeri och utgav därifrån bland annat sin brors och sina egna stora historiska arbeten.

Historia om de nordiska folken är en samling av essäer fördelade på 22 böcker nedskrivna av Olaus Magnus. Verket utgavs första gången 1555. Med sina många illustrativa träsnitt och enkla språk är verket en unik skildring av hur människorna levde i Norden under 1500-talet och är en beskrivning av seder, bruk, boskap och naturförhållanden. Motiven växlar både geografiskt och socialt och här blandas sanning och dikt.

Han berättar om otroliga sjöodjur som bor i Bottenhavet, om skidåkande samer, jägarkvinnor som överträffar männen i skicklighet, och om män med stora kransar över huvudena som skålar på fester. En tonvikt läggs vid att framhålla det nordiska folkets krigiska överlägsenhet, om dess naturliga förutsättningar i form av gruvindustri, och folkets medfödda mod.

Kanske ligger det mytomspunna guldet i Sörstrand..? Där hittade Janne Fjellström en koppar-guld-molybden-mineralisering 2013. Fyndet gav honom första pris i Mineraljakten och en prischeck på 100 000 kronor! Läs mer här…

Hur som helst är myten från 1500-talet kittlande.