Älvsbyforskarnas årsmöte
BILDEXTRA: Med en föreläsning på temat ”Hur sjukdomarna kom till norr” genomförde Älvsbyns forskarförening sitt årsmöte.
Inte ett år till behöver Älvsbyns forskarförening klara sig utan ordförande.
På årsmötet den 5 mars valdes Anders Sandström till ny ordförande.
Mestadels omval gjordes men även en del nyval till styrelsen förekom.
Styrelsen består av sanna eldsjälar som under många år arbetat för framgång åt Forskarföreningen.
Verksamhetsberättelsen visar på flera spännande aktiviteter.
Den ekonomiska situationen är god, mestadels för att föreningen säljer en del alster, tex en Årskalender.
Att styrelsen beviljades ansvarsfrihet för sitt noggranna arbete var väntat.
Älvsbyns Forskarförenings årsmöte var som vanligt välbesökt.
Sjuttiotalet pratglada människor samlades i Fluxens restaurang.
Väl förberedda årsmötesförhandlingar gjorde att formaliteterna snabbt var avklarade.
Därefter fick dagens gäst Lennart Öhman berätta om Hur sjukvården kom till norr.
Lennart Öhman har under en lång tid bedrivit lokalhistoriskt forskningsarbete, främst inom sjukvårdshistoria. Han har en stor produktion av olika skrifter bakom sig.
Med visa inledningsord ”inte en dag utan förbättring” redogjorde han främst för hur och var han bedrivit sina forskningsinsatser.
Björkskatans släktforskningsarkiv, Länsarkiv, Riksarkivet, Härnösand – ja, många platser nämndes, väl värda besöka av intresserade amatörer.
Lennart Öhman visade upp kopior av 100-åriga protokoll, bouppteckningar, utdrag ur kyrkoböcker, tidningar och andra bilder.
Många spektakulära händelser nämnde han, tex att en av Sveriges sista häxor avrättades i Öjebyn 1684 genom halshuggning.
Den bakomliggande orsaken lär ha varit stöld av ett par garnnystan, en incident som fick orimliga proportioner.
(Ibland kan man behöva påminnas om att även här har vidriga lagtolkningar förekommit. Inte bara ”dom” utan även ”vi”.)
Att få läkare och annan vårdpersonal till norr var förenat med olika svårigheter.
Nasafjällsepoken förde med sig många sjukdomar och olyckor. Vanligast var ”förkylning och döa”.
Ännu på 1730-talet fanns ingen provinsialläkare norr om Gävle.
Det diskuterades sent om det verkligen fanns underlag för 2 (!) läkare i norr, skulle det finnas arbete för dem båda? Vid sekelskiftet 1900 hade Älvsbyn (Elfsbyn) blivit ett eget distrikt.
Ett tidigt medicinskt arbete var vaccinationer mot smittkoppor.
Öhman visade också på spridningen av spanska sjukan. Den kom till älvsbybygden något år senare än i södra delarna av landet, men slog hårt även här.
Centraldispensär och apotek tillkom också under 1900-talet.
På apoteken blandade man för övrigt sina piller och elixir själva länge.
Inte förrän på 1960-talet var det slut med det.
En tidig och namnkunnig provinsialläkare i norr var Einar Wallkvist. Men Lennart Öhman visade foton på ett flertal läkare som hade arbetat i Älvsbyns kommun och många igenkännanden hördes i publiken. Englund, Sjöström, Sanne, Sandler för att bara nämna några.
Foto: Jan Öberg
Text: Inger Boström
Älvsbyns forskarförening