Ulla-Greta har sina rötter i Piteå men har varit ute i mission under 35 år. De elva senaste åren som eldsjäl i organisationen ”Hope for the Future”, diakon och socialarbetare i Österrikes huvudstad Wien. Hon är en välbekant profil inom EFS-kretsar i Pite älvdal. Hennes bror Per-Åke arbetade tidigare vid Älvsby Folkhögskola.

Ulla-Greta berättade om början på sin gärning i Wien.

– Första gången jag mötte prostituerade började jag gråta. ”Var är alla kristna i detta arbete?” blev en fråga som dök upp i mitt huvud.

Hon förklarade att prostitution är lagligt i Österrike. Kravet är att alla prostituerade går på hälsokontroll varje månad. Detta bokförs på ID-kort som polisen kan kontrollera.

– Vi inledde vårt arbete helt sonika genom att gå på gatan för att träffa tjejerna som prostituerat sig. På så sätt byggde vi ett förtroende och ett kontaktnät.

Numera gör även ”Hope for the Feature” besök på bordeller.

– Först var förvåningen stor när vi dök upp, men nu är vi välkomna att prata med kvinnorna som arbetar där. Det är inte bara unga flickor utan även damer i 40- och 50-årsåldern, ensamstående med barn att försörja.

De prostituerade i Wien kommer främst från Ungern, Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Polen, Ukraina och Nigeria.

– En del åker till Wien under veckosluten för att finansiera sina studier. Andra har blivit sålda av internationella ligor. De har det värst. Ofta tvingas de till prostitution under hot och får betala sina hallickar upp till 50 000 euro. Det tar år att betala tillbaka. Om de inte gör som de blir tillsagda hotar ofta hallickarna med att misshandla eller döda medlemmar i deras familj. Så har också skett. Tänk vilken ångest och förtryck dessa tjejer lever under. Vi har till och med vittnesmål om att tjejer våldtas av människohandlarna för att de ska lära sig yrket, berättade Ulla-Greta.

Bäst skyddade i denna misär är trots allt de som arbetar på bordell.

– Där finns oftast någon form av överfallslarm och övervakningskameror. Men våld förekommer även där.

15 procent uppges vara ”frivilligt” prostituerade.

– Men det är en felaktig benämning. Alla gör det mot sin vilja för att försörja familj eller nära anhöriga på något sätt. I Bulgarien är en genomsnittslön för industriarbetare motsvarande 2 000 kronor i månaden. Bostadshyran ligger på 1 500. Att jobba på bordell ger runt 6 000 kronor i månaden. Det får många att sälja sin kropp, förklarade Ulla-Greta.

Ulla-Greta gav många personliga skildringar av prostituerade hon hjälpt. Hennes huvudsakliga uppgift för närvarande är att lära ut sömnad. Att hjälpa kvinnorna ut på arbetsmarknaden.

– Vi har också ett skyddat boende för kvinnor som utsatts för våld. I övrigt handlar mycket om samtal. Prostituerade är nästan undantagslöst både psykiskt- och fysiskt traumatiserade med ett väldigt sargat självförtroende. De behöver få utlopp för alla känslor de bär på och finna tillit till andra vuxna. Vi vill ge dem värdigheten åter. I bland sitter vi ner och ber. Många är kristna. Även de från Nigeria. Glädjen för oss är att se när dessa kvinnor kan lämna prostitutionen för arbete eller studier, säger Ulla-Greta.