Kompostpåsar som går sönder – här är förklaringen.

Är du en av dem som slänger ditt matavfall i brännbart istället för att använda kompostpåse?

Har du upplevt att kompostpåsen gått sönder på väg till soptunnan?

Fem studenter på Luleå tekniska universitet har undersökt vilka faktorer som gör att kompostpåsarna inte håller, trots att de är gjorda för ändamålet.

Oskar Öberg, Adam Rönnbäck och Jacob Sundberg, tre av studenterna vid Luleå tekniska universitet som undersökte kompostpåsarnas hållfasthet.

Tips på hur du ska använda kompostpåsen:
Se till att du har färska kompostpåsar.

Kompostpåsarna är färskvara med biologiska egenskaper.

Gamla påsar förlorar sin styrka, blir torra och går lättare sönder.

Kompostpåsar som är äldre än 1,5 år rekommenderas inte att använda.

Använd ett ventilerat kärl till din kompostpåse, inte ett slutet kärl.

Ett ventilerat kärl är bättre ur många olika synpunkter, till exempel när det gäller att reducera mängden mögel, vätska och lukt.

Ventilerade kärl delas inte ut i dagsläget, utan införskaffas av varje hushåll.

Byt kompostpåse med jämna mellanrum, helst var tredje dag eller så ofta som du behöver. Om du använder samma påse för länge så är risken större att den går sönder.

Mer om återvinning av matavfall:
Sorterat matavfall skickas till biogasanläggningar där produkten blir till biogas, vilket är det mest hållbara kostnads- och energieffektiva utnyttjandet.

Avfall som sorteras som brännbart går istället till värmeverk där matavfallets potential som biogasprodukt inte tillvaratas.

Endast från helårsvillor i Luleå beräknas 500 ton matavfall felsorteras årligen vilket motsvarar en biogasproduktion som skulle kunna driva en av Luleås biogasbussar ungefär tre varv runt jorden.

Norrbottens invånare har sedan tio år tillbaka använt biologiskt nedbrytbara kompostpåsar från leverantören BioBag för att sortera sitt matavfall.

Idag felsorteras cirka 30 procent av allt komposterbart matavfall från hushållen i Norrbotten, trots att kompostpåsarna delas ut kostnadsfritt.

En av anledningarna är att kompostpåsarna kan gå sönder så att matavfallet hamnar på golvet.

– Det är väldigt vanligt att hushållen blandar det komposterbara matavfallet med brännbart hushållsavfall, vilket skapar stora samhällsförluster.

Om alla skulle sortera rätt skulle många fler bussar kunna gå på biogas producerad av matavfallet, och vi skulle få ett mer cirkulärt hållbart samhälle säger Adam Rönnbäck, student på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi, som genomfört projektet tillsammans med studenterna Oskar Öberg, Jacob Sundberg, Peter Andersson och Simon Larsson Turtola.

Undersökte tre faktorer
I kursen ”Försöksplanering” fick fem studenter från civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi chansen att undersöka kompostpåsarnas hållfasthet i ett samarbete med BDX som köper in och hanterar kompostpåsarna i stora delar av Norrbotten.

– Vårt uppdrag blev att undersöka och säkerställa vilka faktorer som påverkar BioBag-påsens hållfasthet genom att utföra ett eget experiment där vi undersökte hur tre olika faktorer påverkade kompostpåsens hållfasthet: vilken typ av kärl man har kompostpåsen i, hur lång tid matavfallet är i påsen samt påsens konstruktion, säger Jacob Sundberg.

– Vi stötte på många utmaningar under experimentet och vi fick utföra många pilottester för att säkerställa att vår mätmetod fungerade och hade hög statistisk tillförlitlighet, säger Adam Rönnbäck.

Konstruktionen har stor betydelse
En bakomliggande förklaring till den stora andelen felsorterat matavfall anses vara BioBag-påsarnas tendens att brista och gå sönder. Påsens förmåga att brytas ned på kort tid gör den också känslig. Hur man använder påsen i hushållet är därför avgörande för hur väl den håller ihop.

– Exempelvis använder många hushåll ett slutet kärl istället för ett ventilerat kärl som rekommenderas av leverantören. I kombination med att man låter matavfall ligga länge i påsen kan hållfastheten påverkas negativt så att påsen går sönder, säger Oskar Öberg.

Studien visade att påsens konstruktion har stor betydelse för hållfastheten samt att en längre tid i kärlet har en negativ effekt på påsens hållfasthet. De kompostpåsar som förvarats två dygn höll bättre än de som förvarats i fem dygn. Studien visade också att vilket kärl man använder har en liten effekt på påsens hållfasthet, men att det däremot har stor betydelse när det gäller mögel- och vätskebildning samt lukt. Ett slutet kärl skapar mycket mer mögel, vätska och lukt än ett ventilerat kärl.

Riktlinjer till konsumenter
En utmaning var att få tag på en stor mängd matavfall till experimentet. Studenterna vände sig till Ica Supermarket på Porsön, som sponsrade med 100 kg matsvinn från frukt och grönt.

Resultatet av studien skall ligga till grund för framtida riktlinjer som BDX kan förmedla ut till konsumenter gällande hantering av kompostpåsarna. Riktlinjerna förväntas ge ökade möjligheter till Norrbottens invånare att kunna sortera och hantera matavfall problemfritt och följaktligen minska andelen felsorterat avfall.

Även leverantören BioBag, som producerar kompostpåsar till stora delar av Norrbotten, ska titta på resultatet av studien och därefter se över konstruktionen på kompostpåsarna för att bedöma om det finns något de kan förbättra för att öka.

Källa: Pressmeddelande LTU