UPPDATERAD: Utvärderingen av Polarbrödsbranden visar att flera olyckliga omständigheter tillsammans gjorde att Polarbröds bageri i Älvsbyn fick omfattande skador vid branden i augusti förra året.

Foto: Krister Palm

Insatsen försvårades av bland annat av byggnadens komplexitet, stora lokaler och att det i kylanläggningen fanns stora mängder brandfarlig ammoniak.

Två oberoende utredningar av Polarbrödsbranden har nu gjorts på initiativ av Räddningstjänsten Piteå- Älvsbyn. Den ena är en olycksutredning gjord av Myndigheten för samhällsskydds och beredskap, MSB, som beskriver brandförloppet med fokus på brandtekniska förutsättningar. Den andra utredningen fokuserar på räddningstjänstens insats och den undersökningen står Uppsala Brandförsvar för. Utomstående utredare anlitades på grund av den omfattande skadan och den stora Räddningsinsatsen.

– Polarbrödsbranden var en allvarlig och omfattande brand och det är viktigt att vi, men även andra räddningstjänster, får möjlighet att ta lärdom av branden. Vi kommer att använda dessa utredningar för att utveckla vårt arbete inom räddningstjänsten. Det kan handla om ledning, rutiner, arbetssätt, metoder, tillsyner med mera, säger Torbjörn Johansson, Räddningschef Piteå-Älvsbyn.

Det var sent på söndagskvällen den 23 augusti 2020 som branden bröt ut på Polarbröd i Älvsbyn. En brand upptäcktes av personalen vid ett transportband i produktionslokalen och släcktes. Vad man inte observerade var att det även brann i ett annat inneslutet transportband. När man upptäckte det försökte personalen släcka även den branden, men när det inte lyckades larmades räddningstjänsten och lokalen utrymdes. Branden spred sig sedan snabbt vidare. Tekniska problem tillsammans med den mänskliga faktorn gjorde också att larmets fördröjdes några minuter.

När Räddningstjänsten kom på platsen gjordes först ett utvändigt släckförsök, därefter påbörjades en rökdykarinsats som fick avbrytas på grund av för riskfylld miljö. Släckarbetet återupptogs på taket men fick snart avbrytas på grund av rasrisk. Utvändigt släckarbete skedde därefter från höjdfordon tillsammans med trycksättning av angränsande lokaler för att begränsa spridning av branden. Målsättningen var att skydda råvarulager, silohus, kontor och ammoniakanläggningen.

– Vi fick ändra angreppsätt kontinuerligt allteftersom riskerna ökade. Säkerheten är viktig vid alla räddningsinsatser och vi är tacksamma för att branden inte medförde några personskador, varken för räddningstjänstens personal, Polarbröds personal eller allmänheten, säger Torbjörn Johansson, Räddningschef Piteå-Älvsbyn.

Ett 30-tal brandmän från Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå jobbade tillsammans med att försöka släcka branden och begränsa brandens spridning. Under natten skedde en kraftig explosion och då uppmanades boende i centrala Älvsbyn att hålla sig inomhus och stänga dörrar och fönster på grund av risk för brandrök och eventuellt utsläpp av ammoniak. Vid den tidpunkten övergick Räddningstjänstens insats från aktiv brandsläckning till defensiv insats för skydda angränsade byggnader och förhindra brandspridning till ammoniakanläggningen. Polisen spärrade av runt Polarbröds fabriksområde i en radie av 1000 meter och trafiken stoppades på järnvägen som ligger i närheten av Bageriområdet. Under tiden brann det mycket kraftigt i stora delar av byggnadskomplexet. Räddningstjänsten insatsen pågick från söndag kväll fram till tisdag eftermiddag och branden fick omfattande materiella skador.

Läs: Brand i Polarbröds fabrik – Utredning av räddningsinsats

Källa: Räddningstjänsten Piteå-Älvsbyn

Från SOS alarm
UPPDATERING:
Slutsatser_av_SOS_Alarms_utredning_av_brandolyckan_på_Polarbröd

I oktober 2020 tillsatte SOS Alarm en extern utredare för att granska den initiala hanteringen av inkommande larm och utlarmning av räddningstjänstens styrkor vid brandolyckan på Polarbröd i Älvsbyn. Utredningen visar att en rad omständigheter ledde till en fördröjning av insatsen på fem minuter.

– Tekniska problem i kommunikationen mellan SOS Alarm och räddningstjänsten ledde till en kedja av olyckliga omständigheter. Detta är givetvis icke önskvärt och det finns åtgärder som SOS Alarm kan vidta för att undvika likande händelser framöver. Samtidigt är min bedömning att branden i ett tidigt skede var uppenbart utvecklad och hade ett kraftfullt spridningsmönster. Betydelsen av de senarelagda fem minuterna kan därför inte anses ha någon direkt betydelse för skadeutfallet, säger Leif Isberg, utredare och tidigare stabschef vid länsstyrelsen i Västmanland under skogsbranden 2014.

SOS Alarm fick klockan 22.30 in ett automatlarm från Polarbröd. Den initiala utlarmningen av närmaste styrkor skedde enligt larmplan för objektet. Vid det aktuella tillfället uppstod ett tekniskt fel i IT-systemet hos räddningstjänsten i Piteå och ett felmeddelande skickades till SOS Alarm om att utlarmningen hade misslyckats.

Felmeddelandet kom in till SOS-centralen 22:31. Samtidigt larmade väktare om skarp brand på fabriken. Larmet kom in till SOS-centralen via ett nummer som normalt används för mindre brådskande räddningsärenden och inte via 112. Därmed kom det in till samma SOS-operatör som hanterade utlarmning och denne gjorde en ny intervju enligt rutin med ett antal frågor för att säkerställa vad som brann, omfattning, eventuella personskador mm. Felmeddelandet upptäcktes därför inte initialt utan först efter att befäl på räddningstjänsten, som hade fått ett informations-sms om händelsen, påpekade detta för SOS-centralen. Ett nytt larm drogs sedan klockan 22:35 till brandstationen i Älvsbyn, sammantaget med fem minuters fördröjning.

Utfallet av den omfattande branden i Polarbröds lokaler har analyserats i MSB:s olycksundersökning. Det framgår där att det förebyggande brandtekniska skyddet i lokalerna inte var dimensionerat och anpassat etcetera för att möta den snabba och omfattande spridningen i de mycket stora byggnadsvolymerna i fabriken. SOS Alarms externa utredare Leif Isberg bedömer därför att fördröjningen på 5 min vid utlarmning av räddningsenhet i Älvsbyn sammanfattningsvis inte har någon signifikant påverkan på räddningsinsatsen som helhet.

SOS Alarm har identifierat bakgrunden till förseningen och inför nu åtgärder för att detta inte ska uppstå framgent.

– Fördröjningen är något som vi ser mycket allvarligt på, säger Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm. Vi genomför nu en översyn för att förbättra den teknik som ska stödja våra medarbetare. Vi har infört en ny funktion som gör att fler personer än den som arbetar med ärendet kan se felmeddelanden. Vi tittar också på om vi kan införa en ljudsignal vid felmeddelandet så att systemet blir mer robust och säkert.